Mest använda bildformat på internet idag är JPG och GIF. Båda format har sina för- och nackdelar, och vi ska nu ta en titt på vilka dessa egenskaper är.

JPG bilder är väldigt bra fotografiska bilder. JPG bilder väger lite, är av liten filstorlek tack vare att den använder ”lossy compression” formateringsmetoden. Lossy compression är just som det låter i namnet, bilden [...] Läs hela inlägget]]> Du kan någonsin ha undrat varför några bilder har .gif på slutet av dess namn medan andra bilder slutar kanske .jpg. Även om du möjligtvis inte har funderat kring det här tidigare ska jag nu försöka förklara enkelt varför dessa skiljer sig och vad det innebär, eftersom det väldigt viktigt när du ska bygga en webbsida som ska innehålla bilder.

Mest använda bildformat på internet idag är JPG och GIF. Båda format har sina för- och nackdelar, och vi ska nu ta en titt på vilka dessa egenskaper är.

JPG bilder är väldigt bra fotografiska bilder. JPG bilder väger lite, är av liten filstorlek tack vare att den använder ”lossy compression” formateringsmetoden. Lossy compression är just som det låter i namnet, bilden blir komprimerad och förlorar därför en del detaljer från originalbilden. I fotografier är effekter av lossy compression minimala, medan bilder med klara skarpa linjer kan verka suddiga. Alltså för fotografier så är JPG bäst bildformat för användning på din webbsida, men vill du ha en logotyp t.ex. så kan du välja en annan bildformat som vi snart ska titta närmare på.

GIF bilder är, till skillnad från JPG, väldigt bra för illustrationer, som t.ex. logotyper och bilder som har stora ytor med samma färg. Bra för bilder med färre färgnyanser alltså. GIF är inte bildformat som du vill välja för fotografier eftersom den endast kan visa 256 färgnyanser. Alla dessa färger kan låta som mycket men sanningen är att en färgrik fotografi kan innehålla flera miljoner av olika färger. Ju fler färgnyanser desto sämre blir GIF bilden.

GIF bildformat är bra när du t.ex. behöver ha bilder med transparent bakgrund (genomskinlighet) eller bara att en viss del av bilden ska vara transparent. Det kan du inte göra med JPG.

Ett alternativ av dessa bildformat är PNG format. Det här är utmärkt format som har tagit på sig bästa delarna av båda tidigare nämna bildformat och har även mer goda egenskaper. Dock så har PNG ett gnatigt problem, den idag största webbläsaren Microsofts Internet Explorer stödjer inte fullt PNG bildformat.

Transparenta bilder

GIF är alltså mycket bra val om du vill ha enkla bilder med transparent bakgrund. Men så fort du behöver mer avancerade bildeffekter så blir GIF-format bristfällig. En bra egenskap av PNG är att den stödjer transparitet på flera nivåer, och inte som GIF enbart ”transparens på eller av”. Med PNG kan du göra en bild med transparent bakgrund men ändå låta bilden kasta en skugga, exakt som vårt bildexempel ovan visar.

Statistik över skärmupplösningar för whr.se

Källa Google Analytics.

Flytande layout

Även om du som webbdesigner kan tycka att din sida ser bra ut i en specifik fönsterstorlek så behöver du tänka på att användaren själv kan bestämma hur bred, smal, liten eller stor sidan ska vara. Du vet alltså inte om din sida [...] Läs hela inlägget]]> Eftersom webbläsaren bara kan vara så stor som skärmupplösningen tillåter, så är det viktigt att kunna förutse och planera vilken som är den bästa upplösningen. Här kommer statistik över vilka skärmupplösningar som är vanliga här på whr.se. Se mer global statistik på w3schools.com.

Statistik över skärmupplösningar för whr.se

Källa Google Analytics.

Flytande layout

Även om du som webbdesigner kan tycka att din sida ser bra ut i en specifik fönsterstorlek så behöver du tänka på att användaren själv kan bestämma hur bred, smal, liten eller stor sidan ska vara. Du vet alltså inte om din sida kommer vara stor som användarens fulla skärmstorlek, eller liten efter personlig preferens, eller p.g.a. att användaren har flera sidor öppna samtidigt bredvid varandra.

Skulle det inte vara bra med en webbsida som anpassar sin egen storlek automatiskt efter användarens skärmstorlek, som t.ex. ikoner, mappar, dokument, och filer i en Windows fönster?

Den så kallade flytande layouten är mest lämpligt för sidor med något enklare design och framför allt textsidor. Vi har här ett exempel på kod som du kan använda för att testa funktionen och eventuellt implementera den på din webbsida. Ett färdigt exempel med html-kod kan laddas ner här.

Style sheets

<style type=”text/css”>

#header {

background: #CCC;

padding: 15px;

}

#main {

background-color: cyan;

float: left;

width: 60%;

margin-right: 5%;

marigin-left: 5%;

}

#footer {

clear: left;

padding: 15px;

background: #CCC;

}

#extras {

marigin-right: 5%

}

body {

font-family: Geneva, Arial, Helvetica, sans-serif;

marigin: 0;

padding: 0;

}

li {

list-style: none;

marigin: 10px 0;

}

</style>

En databas, eller databank som det tidigare hette, är en mängd data som hör ihop och som är ordnad i enstaka eller flertaliga dataregister. Dessa register ska vara ordnade så att det är enkelt att söka reda på, hämta ut och eventuellt även förändra viss information. En databas är alltså en samling av data som hör ihop, är bestående (vilket betyder att den inte [...] Läs hela inlägget]]> Databasen har utvecklats under de senaste decennierna. Det var under 1960-talet som själva behovet med att kunna lagra data på ett systematiskt sätt dök upp, då affärsvärlden började använda datorer som ett hjälpmedel i sin verksamhet. Vad är då en databas och vad har vi den till?

En databas, eller databank som det tidigare hette, är en mängd data som hör ihop och som är ordnad i enstaka eller flertaliga dataregister. Dessa register ska vara ordnade så att det är enkelt att söka reda på, hämta ut och eventuellt även förändra viss information. En databas är alltså en samling av data som hör ihop, är bestående (vilket betyder att den inte försvinner om datorn eller programmet stängs ner), företräder en del av verkligheten (exempelvis information om ett företag) och, sist men inte minst, hanteras samt lagras av en dator.

Vanligen sker denna organisering och hantering med hjälp av ett databashanteringssystem, även kallat DBHS eller DBMS efter engelskans database management system, som organiserar data i fält, poster och filer. Vanliga programvaror som används för detta är Microsoft Access och Microsoft SQL-server, DB2 från IBM eller exempelvis det svenska, fria programmet MySQL.

För att kunna komma åt data i en databas används speciella datahanterings- och -manipulationsspråk. Exempel på ett sådant språk är SQL (structured query language) som liknar vanlig engelska och därigenom fått stor spridning.

När en databas ska skapas måste även en typ av datamodell utvecklas. Denna modell ska ange vilka typer objekt och egenskaper som det ska finnas information om i databasen. Är det ett företag som har databasen så kan t.ex. en kund vara ett objekt och dess beskrivning, så som adress och kostnad för varor denne har inhandlat, vara egenskaper. Företaget kan sedan ha fler objekt, exempelvis olika varor. Det är precis som i ett bibliotek där det finns böcker (objekt) med innehåll (egenskaper).